Den osynliga flickan av författaren Deborah Ellis

Boken “Den osynliga flickan” handlar om kriget och fattigdomen i Afghanistan. Huvudpersonen är Parvana som även är den osynliga flickan i boken. Parvana är 11 år och hon bor tillsammans med sin familj i Kabul (huvudstaden i Afghanistan). Talibanerna gör livet svårare för de som bor i Afghanistan med deras extrema hårda regler som påverkar kvinnorna och flickorna som bor där. En dag när Parvanas pappa blev fängslad så kläde hon ut sig till en pojke för att kunna försörja hennes familj. Afghanistan har varit i krig sedan 1978, USA och Sovjetunionen har varit inblandade i deras krig. Det har även varit inbördes krig där.

Parvana är en väldig omtänksam, stark, känslosam och snäll flicka. Hon tar hand och bryr sig om sin familj. Parvana uttrycker inte allt hon vill, utan hon håller det för sig själv för att inte såra familjen. I början av boken hade Parvana svart hår och bruna ögon, när hon gick ut tog hon på sig chador (ett tygstycke som täcker håret och axlarna). Sedan efter att hon klippte sig och kläde ut sig till en pojke så hade hon då kort svart hår och vanliga pojk kläder. Hon försökte se glad ut, men hennes familj visste att hon inte var nöjd med hennes liv. Hon ville gå i skolan, klä på sig särskilda kläder och ha ett normalt liv som de andra i omvärlden. Parvana ville leva ett fredfullt och lugnt liv med hennes familj utan krig och hårda regler som talibanregimens regler i Afghanistan. Hon ville inte ge upp hoppet för det livet hon ville leva.  Parvana når tyvärr inte hennes mål/dröm, men hon kämpade mer och mer för att göra det. Hon mötte flera problem som kom efter varandra innan de andra problemen hade lösts. Ett par problem, hinder och motgångar hon mötte på var till exempel när hennes far blev arresterad, när talibanerna gick in i deras hem och förstörde allt de hade och när hennes mamma, bror och hennes två systrar åkte till Mazar-i-sharif då det blev krig där också och när de inte lämnade några spår efter sig mm. Dessa  problem och hinder hade dem inte mött på ifall talibanerna inte hade tagit makten i Afghanistan, för då skulle dem åtminstone kunna gå i skolan och ha på ett ungefär ett normalt liv.

Handlingen utspelar sig under kriget i Afghanistan då talibanerna tar makten, för det mesta i Kabul (huvudstaden) och sedan lite i slutet i Mazar-i-sharif (stad). I Afghanistan är det väldigt fattigt även nu (2012) efter de hemska krigen  dem har varit med om. När det utspelar sig i boken så är det fattigt, smutsigt och alla byggnader är förstörda av bomber. Miljöns betydelse för handlingen försöker visa hur det var under kriget i Afghanistan och boken får en att veta och tro att man själv var med i handlingen. Boken utspelas i en lång period. Tiden har ett  betydelse för att de ska stämma med det dem gör i handlingen. Författaren berättar boken i en kronologisk ordning.

Språket som används i boken är inte komplicerat. Författaren har inte använt många svåra ord. Boken är varken svårläst eller lättläst, lagom bra skulle jag kunna kalla det. Hon använder ord som är konkreta, tydliga och uttrycksfulla. Hennes stil är även energisk, uttrycksfull och medryckande.

Jag tyckte om boken jättemycket, den var jättebra. Boken var väldigt sorglig och allvarlig. Den fick mig att känna mig väldigt empatisk och jag förstod mig på karaktärerna i boken. Det jag tyckte om mest var hur dem kämpade för att nå deras mål och även trots allt de gick igenom så gav dem inte upp. Jag tycker att den boken är en bok för alla, det finns så mycket som är väldigt bra med boken. När jag läste titeln så förstod jag på ett ungefär att den var sorglig.

Jag ville veta mer på slutet om vad som hände med Parvanas mamma, bror och systrar, men det fick man inte. Jag tycker att slutet skulle då bli bättre ifall man fick reda på vad som hände, men samtidigt så tror jag att författaren vill att man själv ska ha funderingar om hur slutet kunde ha sett ut. Jag tycker att handlingen påverkade mig på ett bra sätt, den lärde mig om Afghanistans sorgliga sidor som  jag inte visste om och den fick mig att tänka lite annorlunda om flera saker. Jag tror att författaren vill visa hur det går för de som inte lever en så fredfull och normalt liv och hur svårt dem har det. Boken fick även känna mig nöjd och glad med det livet jag har och lever idag, man bör uppskatta livet mer än vad man egentligen gör. Vi bor i ett fredfullt land, medans det finns människor som inte har tak över huvudet och äter mat från papperskorg. Jag tror inte jag skulle vilja skriva någon bok i dagsläget, men i framtiden då man upplevt mer i sitt liv och bär med sig både erfarenheter och misstag, då hade jag kanske något mer intressant att skriva om. Den osynliga flickan är en jätte bra bok som jag rekommenderar till alla, den är värd att läsa.

Av: Hoda Ali