Pojken i randig pyjamas

                  

Handling:

Boken ‘’ Pojken i randig pyjamas’’ handlar om en 9 årig pojke vid namn Bruno.
Bruno bor i ett hus i Berlin under andra världskriget. En dag så blir hans familj tillsagda att flytta till ett hus mitt ute i ingenstans. Bruno vill verkligen inte flytta från sitt bekväma hus i Berlin till ett hus mitt ute i ingenstans, men blir ändå tvungen att flytta. Bruno bestämmer sig en dag att gå på upptäcksfärd. Där han då träffar på en liten pojke vid namn Schmuel. Han blir glad att det finns äntligen någon att leka med. Det enda problemet är att Schmuel lever på andra sidan av ett stort och taggigt stängsel.

Personer:

Personerna i boken beskrivs mest genom handlingar och beskrivningar, men det finns även i vissa sammanhang då personerna beskrivs genom att dom talar med varandra. Bruno är huvudpersonen i boken och beskrivs mest genom hans tankar. Han är en 9-årig pojke som till mesta dels glad och alltid nyfiken på nya saker. Han är väldigt bra uppfostrad och försöker alltid göra som hans föräldrar säger. Eftersom han är 9 år så är det ju svårt för honom och veta vad som pågår och vad hans pappa jobbar med. Bruno känner sig ensam och vill gärna ha någon att leka med. Eftersom hans syster är väldigt taskigt och tycker verkligen inte om honom. Så då har han döpt henne till ett ‘’hopplöstfall’’. Bruno blir lite ‘’avundsjuk’’ eftersom han ser andra barn i randiga pyjamas långt borta bakom stängslet. Det han inte vet är att det är ett koncentrationsläger. Hans ‘’mål’’ i boken kretsar kring att just få leka med ett barn och en dag också vara i randig pyjamas. En annan viktig person i boken är Schmuel. Schmuel är en 9-årig polsk jude och lever på andra sidan av stängslet, i ett kocentrationläger. Schmuel är flintskallig och har kolkarakamell färgade ögon. Han var ‘’grå’’ som det beskrivs i boken och med det menar dom att han är så smutsig att hans hy börjar bli gråaktig. Schmuel var även väldigt mager. Han var nästan alltid ledsen, eftersom det är inte så trevligt att leva i ett koncentrationsläger.

Miljö & tid:

Boken utspelas år 1934 (under andra världskriget) i ett hus som ligger nära ett koncentrationsläger, men även då när Bruno och Schmuel snackar med varandra vid stängslet.
Pojken i randig pyjamas utspelas i ett område så kallat ‘’Allt Svisch’’. Allt Svisch ligger mitt ute i ingenstans och det finns inget hus i närheten. Huset i Allt Svisch är mycket mindre än huset i Berlin. Huset är ganska obehagligt. I boken så beskrivs det att hotfulla soldater kommer och går. Marken vid stängslet är väldigt torrt och så finns det ett stort stängsel med taggtråd längst upp.Miljön beskrivs mest då när Bruno tänker och funderar om saker t.e.x om vad han tyckte om huset. Det var då huset beskrevs.
Miljön har en ganska stor påverkan på människorna. Stället där dom bor är inte så trevligt. Både inne i huset och bakom stängslet. Bruno är inte glad som han var i Berlin pga miljön. Boken utspelas på väldigt kort period.
Författaren hoppar lite i tiden. Ett exempel är när i ena kapitlet har dom redan flyttat och i andra så är dom tillbaka till det gamla huset.

Språk:

Författaren använder enkla och ganska vardagliga ord. Därför att boken handlar mest om en 9-årings pojke tankar. Själva faktan är lite vag, men orden är ganska konkreta och målande.
Författaren är mer neutral och uttrycker sig inte med speciella ord eller handlingar.

Egna synpunkter:

Jag tycker att boken var en av dom bästa böckerna jag har läst. Den var mycket känslosam, men boken hade några nackdelar.
Boken var bra eftersom den var händelserik. Det hände alltid något, så man kunde inte släppa ögonen från texten.
Nackdelen med boken är att den var skriven från en 9-årings perspektiv. I detta fall är det Bruno. Han vet inte om koncentrationsläger och vad hans pappa jobbar med. Om man inte har läst om andra världskriget så är det lite svårt att uppfatta vad t.e.x Schmuel och alla andra människor gör på andra sidan av stängslet och vad hans pappa jobbar med.
Jag skulle rekommendera denna boken till lite äldre barn eller ungdomar, men även till vuxna. Om man är 9 år eller 11 år så är det kanske lite svårt att uppfatta vad den handlar om.
Titeln förklarar mycket om handlingen. Jag visste direkt att den handlade om andra världskriget och förintelsen. Slutet var lite oklart. Eftersom dom i efterhand inte berättade att han var i en gaskammare. Som sagt om man inte vet om förintelsen så har man ingenaning om hur det den slutar.

Boken berör mig väldigt mycket. Jag får tanken på hur hemskt det var och hur man inte fick mat och allt annat som vi behöver. T.e.x att duscha mm. Tanken på att förintelsen verkligen är sann är hemsk.
Jag tror att författaren vill säga hur enkelt ett barn blir påverkade av varandra, men även om hur hemskt det var på den tiden. Jag skulle kunna skriva en bok baserad på vad jag själv har varit med om eller vad min familj har varit med om. Jag skulle ta upp t.e.x kriget i Bosnien eller om en stor dröm som att man t.e.x vill bli något inom musiken eller något inom en sport. Jag gillar sanna historier och skulle gärna kunna skriva om en sann historia om jag hade tillräckligt med information.

Amra  9C